Ibland önskar jag att jag fick dig att tänka om,
men det är försent nu.
Du förstår nog inte hur mycket jag saknar dig,
innerst inne så gör jag det.
Vägar krossas och hjärtan splittras.
Nya vägar kommer men aldrig att hjärtat blir helt igen.
Långsamt leder vägarna vidare i livet men
utan kärlek är livet inte värt någonting.
Utan dig känns allting tungt.
Utan dig vill jag inte vara,
men är tvungen att fortsätter livet utan dig.
Det är bara att göra det bästa av saken.
Leva vidare i hopp och tro, på att allt blir bra.
Att försöka samla krafter till nåt nytt.
Som kanske kan bli bättre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar